Blåtunga – vad är det?
Blåtunga (bluetongue) är en virussjukdom som smittar idisslare såsom nötkreatur, får, getter och hjortar. Sjukdomen utgör ett hot såväl mot djur som internationell handel. Blåtunga smittar inte människor men kan ge allvarlig, även dödlig, sjukdom hos idisslare.
Blåtunga smittar via pyttesmå insekter
Ett slags svidknott, culicoides, kan överföra blåtungevirus mellan mottagliga djur. Även om det finns många olika sorters svidknott och de är spridda på alla kontinenter (utom Antarktis), är det inte alla knott som sprider blåtungevirus.
Ett bett med konsekvenser
Knott som bitit ett smittat djur kan föra virus vidare till nästa djur det biter. Drabbade djur kan bära virus i veckor till månader.
Det finns 29 olika serotyper av blåtungevirus som primärt smittar nötkreatur och får och symptomen liksom graden av dessa varierar mellan dessa. Får drabbas vanligen hårdare än nötkreatur, dödligheten kan hos dessa närma sig 100-procentig.
Blåtunga överförs inte bara via insekter. Smittade tjurar och baggar kan sprida virus med sädesvätska. Smitta kan även spridas till foster i dräktiga djurs moderliv. Virus kan även spridas med exempelvis injektionsnålar.
Blåtunga har en utpräglad säsongsvariation med låg förekomst under vinter och vår och stigande förekomst under sommar och höst, återspeglandes knottens aktivitetsnivå. Sverige drabbades senast av blåtunga 2008.
Sjukdomen blåtunga
Listan på kliniska symptom hos drabbade djur är lång och symptomen varierar vilket kan försvåra en tidig diagnos. Feber samt svullnad och rodnad i slemhinnor är utmärkande och ofta andnöd, sekundärt lunginflammation.
Läppar och tunga kan svullna så att den senare kan bli blåaktigt missfärgad vilket gett sjukdomen dess namn. Senare bildas sår i och runt nos och mun, vilket medför kraftig salivering och försvårat sväljande vilket leder till avmagring. Drabbade djur kan stå med mulen i vattenskålar etc. för att låta svalkan lindra smärtan.
Sjukdomen blåtunga
Listan på kliniska symptom hos drabbade djur är lång och symptomen varierar vilket kan försvåra en tidig diagnos. Feber samt svullnad och rodnad i slemhinnor är utmärkande och ofta andnöd, sekundärt lunginflammation.
Läppar och tunga kan svullna så att den senare kan bli blåaktigt missfärgad vilket gett sjukdomen dess namn. Senare bildas sår i och runt nos och mun, vilket medför kraftig salivering och försvårat sväljande vilket leder till avmagring. Drabbade djur kan stå med mulen i vattenskålar etc. för att låta svalkan lindra smärtan.
Svullnad och sår runt klövarna, som i grava fall kan leda till klövkapselavlossning, ger upphov till hälta. Reproduktionsproblem förekommer och dräktiga djur kan abortera eller förda missbildade lamm eller kalvar.
Hårremmen hos drabbade får kan påverkas och vissa djur som överlever kan förlora delar av eller hela sin behåring som en följd av virusorsakad dermatit.
Hos nötkreatur och (i än högre grad) hos getter är symptomen ofta lindrigare och symptomfria smittbärare förekommer.
Om djur drabbas av ovanstående symptom kan det tyda på infektion med blåtungevirus. Det är viktigt att då omedelbart ta kontakt med en lokal veterinär för provtagning och utredning. Drabbade djur liksom andra djur i samma flock ska om möjligt tas in på stall för att skyddas mot knott. Blåtunga är en anmälningspliktig sjukdom så myndigheter ska underrättas redan vid misstanke.
Förebyggande och behandling
Det saknas en specifik behandling mot blåtunga. Smärtlindring kan underlätta för drabbade djur att komma igenom den värsta sjukdomsfasen.
Det saknas effektiva insektsmedel för att skydda mot knottbett. Eftersom knotten i första hand är aktiva utomhus under skymning och natt kan det, om möjlighet finns, vara en god idé att stalla in djur under dessa tider.
Vaccination är det säkraste sättet att minska lidande och förluster. Vaccinet är dock specifikt för de olika serotyperna, så innan vaccination måste man veta vilken typ av virus som riskerar drabba djuren.